Tvivel

Jag har gjort ett flertal starka försök att radera ett förgånget liv, en hemsk tillvaro som jag under en längre tid bemödat mig att ta mig ur. Tills jag plötsligt insåg att jag kanske aldrig tog mig ur, aldrig lämnade den tillvaron. Jag förändrades aldrig.
 Hur kan jag ha undgått att förändras på tre, fyra år? Hur kan det jag kämpade så hårt över att förtränga de senaste åren, när de fortfarande är aktuella?
Ni tror inte på att jag har förändrats, att jag lär mig av mina misstag. Jag trodde själv att jag redan skapat nya värderingar och lärdomar det senaste halvåret, eller året. Det är förståligt att ni inte anser att jag har lärt mig någonting under ett halvår, eller till och med ett år, men efter tre- fyra år så placerar ni mig fortfarande i samma fack?
Är det ni som är fördomsfulla eller har jag inte gjort något för att förändra min tillvaro under de senaste åren? Har jag misslyckats, eller är det tiden som har stannat upp för er?

Kommer ni någonsin att förlåta mig?

Jag vet att det inte går att dölja eller förändra utsidan och tro att den speglar insidan. Det spelar ingen roll hur många gånger jag färgar håret eller i vilken färg, vilken stil jag har eller vilka skor. Men är det inte en ansträngning till förändring? Ni förstår ändå inte vad det är som förändras inom när jag byter umgänge och skola, pluggar och lär mig nya saker varje dag. I era ögon är jag fortfarande den ni ratar, och jag kan inte komma på något annat sätt än att leva med min skuld och skam.

Jag tvivlar på mig själv.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: