Blod, svett och städning

Kanske är pinan och kraftlösheten värre eftersom jag aldrig städar. Aldrig är ett starkt ord, men
det är hundra procent sanningsenligt i denna bemärkelsen. Om det skulle bli så pass stökigt att det knappt går att vistas i rummet så finns det plötsligt en varm, omtänksam och hjälpsam mor som hjälper mig.

Men idag har jag äntligen känt att jag har offrat ett par timmar för att städa undan allt bråte. Egentligen är städningen inte helt avslutad, men hitills har jag hunnit slänga ut två påsar med kläder, tre påsar med skräp, en hög med kartonger och fem par skor. Dessutom, har jag sen tidigare påbörjat projektet med att avlägsna alla bilder, utklipp och texter från väggen, det vill säga mina minnesväggar. Tidgare hade jag två stycken, men nu finns det bara en kvar, dock med ännu fler minnen eftersom högerväggsbilderna som är bortlägsnade har flyttat över till snedväggen. En del minnen försvann dock av bara farten och nu har jag lyckats pilla ut ett hundratal nålstift ur väggen. Jag har endast ett fåtal kvar som sitter så högt uppe att min längd inte tillåter att jag tar ner dem utan med hjälp av en stol.

Dessutom har jag varit på möte och köpt en klänning, en lång tröjad (leopardmönstrad) samt en burk Chai-pulver. och sist med inte minst har jag lyckats köpa nästan ett tjugotal böcker. En boklista och förhoppningsvis en bild kommer upp senare efter att jag avslutat min städning och kan pusta ut samt slippa att trampa på häftstift som gömmer sig på golvet där jag minst anar det.

Jag vill andas.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: