Ett ända ont ord

Alla tidningsutklipp, teckningar, reklambald, häften, dikter, vykort och bilder ligger utspritt över golvet. Mina minnen har jag kastat som skräp. Det enda som finns kvar på min vägg är över ett hundratal vita häftstift samt en bild utriven från tidningen som föreställer en majskolv, men undertill står det i fetstil; Bajs.
Förutom detta sitter det även fast delar av tidningsutklipp, eller vassa kanter från ett blad. Vissa minnen slet jag sönder i rasei och sorg, somliga försökte jag varsamt plocka ner genom att försöka pilla ut häftstiften från väggen. Till sist sitter det en dikt kvar av Karin Boye:

"KUNDE JAG FÖLJA DIG

Kunde jag följa dig långt bort,
Längre än allt du vet,
Ut i de yttersta rymdernas
Världsensamhet
Där Vintergatan rullar
Ett bjärt dött skum
Och där du söker ett fäste
I hisnande rum

Jag vet: det går inte

Men när du stiger huttrande
Blind ur ditt dop,
Tvärsigenom rymden
Ska jag höra ditt rop,
Vara dig en ny värme
Vara dig en ny famn,
Vara dig när i en annan värld
Bland ting med ofött namn"



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: