Det känns som att alla ord, meningar och röster fräter igenom min hud efter att du har lämnat mig. Som att det inte längre existerar någon syre i luften och som att varje steg är att falla gång på gång på gång. Det är som att befinna sig inuti ett vakuum, eller att skrika ut i rymden utan att ens få ett eko till svar.

Alla rörelser gör ont och svider. Om jag böjer sig ner för att hjälpa någon så hugger de mig i ryggen. Jag famnar i mörker utan värme och utan ljus. Jag känner mig inte trygg när du inte finns här.