Lägenheten
Igår spenderade jag hela förmiddagen på andra våningen i en delvis okänd lägenhet. Det är själva innehållet i lägenheten som ger mig trygghet, innehållet som består av den mänskligt fagra varelse som numera bor här. Jag spenderade mycket tid åt att titta ut genom rummets enda fönster som är precis ovanför bädden. Det är inte utsikten som lockar mig, faktum är att utsikten endast består av en mängd exakt likadana hus. Nej, utan det är nog stillheten och tystnaden som göder mig.
Jag irrade runt på centralstationen, jag missade bussen och alla tåg och blev så pass förvirrad att jag inte hittade perrongen. I stället begav jag mig in bland stadens alla torg och kullerstensgator för att fördriva tiden med något tills nästa buss kom. Jag försökte hitta en bokhandel som jag hade övertygat mig om att jag hade sett tidigare men fann den aldrig. Utan jag hamnade vid Lagerhouse pockethylla med ytterst få titlar. Trots urvalet så fann jag ändå en enkel bok som handlar om andra världskriget. Flickan som överlevde heter den och det är så jag har spenderat denna dagen, med att läsa i lägenheten på andra våningen och vänta på dig.