En morgon då det inte fanns något kvar att leva för

Jag har stora grå påsar under ögonen och uppfläkta sår i mellangärdet. När jag slog upp ögonen låg jag kvar i sängen, uttryckslös med ansiktet riktat mot fönstret. Himlen är grå och kall, en del av löven har fallit och regnet ligger som ett tunt lager dis över världen utanför. Jag ligger kvar med min nakna kropp alldeles stilla under täcket för det finns ingen anledning att röra min kropp och stiga upp ur sängen för denna morgon finns det ingenting värt att leva för.

Postat av: VERONICA!♥♥♥

Fint skrivet fast samtidigt hemskt och kusligt.

Ha en bra söndag

2010-09-26 @ 10:08:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: