Jag vet inte vad det är som har hänt med mig, för även om jag i går sov tretton timmar i streck och var förfärligt trött när jag vaknade så spenderade jag också gårdagskvällen med att dricka vin hemma hos Amanda, med de mest underbara tjejerna från min klass.

Lagom salongsberusad tog jag bussen hem och somnade någon gång vid ett- tiden. För att sedan, denna onsdagsmorgon, vakna en timme innan klockan ringde utan att kunna somna om igen. Jag är hur pigg som helst, men man tycker ju med tanke på omständigheterna att jag egentligen borde ha känt mig som en zoombie när jag vaknade. Ack nej! Jag tror helt enkelt att jag är glad och lycklig. Eller?