En jävlig första advent
Det är som att ge en drogmissbrukare heroin i munnen i stället för i armen. Eller ge henne mindre heroin dag efter dag för att minska begäret, för en bättre tillvaro. Giv Jöns en gigantsisk XL tablett som inte går att dela så att hon kommer dö på kuppen i ett försök att svälja den, eller låt henne jobba i delikatessen nästa fredag och skära skinka fast att hon är vegetarian. Låt henne stirra på arbetskamraten som skär av sig fingret på köttmaskinen när hon svimmar av synen på blod.
Dessutom har jag ingen jävla aning om vad jag önskar mig i julklapp, men jag lär ju ha halsfluss hela vintern, så vad spelar det för roll om jag kommer på vad jag önskar mig, om jag ändå inte har förmågan att berätta det?
Men jag kan ju alltid gestikulera, eller spela charader, hoppa runt på alla fyra med svarta streck av tuschpenna på hela kroppen om jag önskar mig en zebra. Hoppa ner för ett stup för att förklara att jag önskade mig ett fallskärm.
Borra hål i örat med en skruvmejsel i önskan efter tops, eller stoppa upp en vitlök i mitt högra öra som ett bevis på mitt behov av en hörapparat. Lättare än så kan det svårligen inte bli, i och för sig kan jag ju alltid skriva en önskelista till tomten.
Hoehoehoe,
ha en jävlig första adevent
Sätt dig själv i min sits så kan du, kan du leva så?
(Be mig att förstå)
Ni hatar mig av avund.
Jag står utanför din dörr bara för att säga att jag aldrig,
aldrig känt mig så ensam.
Snö
"-Du är vuxen nu, Emelie"
Nej, det tror jag inte. Jag känner mig som ett barn, som fortfarande skrattar av lycka när snön kramar under fötterna, när den faller över mig njuter jag, trots att snön läcker igenom som kylig vätska, blandad på smuts och vatten, genom mina stickade vantar, när jag försöker fånga upp flingorna. Jag upplever överdriven frustration, eftersom allt det som verkligen är vackert, inte kan snärjas. Måhända är det just det som gör det så sagolikt.
Jag är inte mentalt förberedd. Vad spelar ålder för roll? Förutom en del tillgängligheter som att få handla på Systemet verkställs, efter en lagstiftning, som inte mäter känslor. Jag ska inskaffa en lag som mäter känslor.
Det är kallt och blåser i mellanåt, först kom snön i små ynkliga flingor, medan jag blickade ut mot huset mitt i mot och väntade på min Grannes återkomst. När hon väl var hemma, åt vi pepparkakor och drack mjölk, lyssnade på musik som ivriga småbarn.
Vi gick och fikade på det nyöppnade stället "Kaffe & sånt", vilket för övrigt är en underhållande titel om man är Grannar. Vi drack kaffe och åt en varm macka med mozarella, medans snön ökade ännu mer jämfört med när vi gick dit. Efter ett par timmar gick vi ut i det virvlande vädret, men när vi närmade oss hemfronten, slutade vinden att vina - och jag hoppade ner i snön och gjorde årets första snöängel.
Det är fint att ha dig tillbaka. Jag har saknat dig.
Likaså har det varit en fin dag, som framför allt är din förtjänst, jag hoppas dessutom att kvällen ska vara lika underhållande, med kittlande berusning i pulkabacken.
"Jag slängde bort nån slags vän"
Jag är en idiot.
Ctrl och C
När ska jag sluta jaga efter tiden, i ett försök att vrida den tillbaka?
Jag vägrar inse att den tiden, den stunden och ögonblicket, aldrig kommer tillbaka. Tiden passerar mig utan mitt medgivande, så argsint och envis som jag är ignorerar jag den. Det gör för ont för mig att inse, att den tiden är förbi.
Vi kanske kan cykla tillbaka någon gång Bengt, i våra tankar, och sjunga Håkan låtar, dricka öl och ouzo på vägen, vingla fram i blåsten, berusade, så levande. Vi glömmer aldrig sommrarna, älskling.
Minnena lever kvar.
Prinsen
Jag undrar vem du är, du som kommer att torka min febriga panna med en fuktig och sval trasa medan jag vandrar runt i yrsel och håglöshet?
Han kommer att gripa tag om mitt liv och föra mig i rätt riktning, och låta mig vila i en varm bädd under ett fönster. Ljusen ståendes i fönsterkarmen ovanför sovplatsen, som sprider både sorg och värme, han fruktar den ovissa framtidens oförrätt. Vasen med de röda rosorna står bredvid eldens låga, de härdar ut ty utanför finns kylan och regnet, och där skall inga rosor dö och förmultna, och inga rosenblad falla. Hans blomsterbud var en gest av växande kärlek som vilar i dessa rosors öde att symbolisera genom deras genomlevnad.
Vem är du, som kommer att bära mig i din famn tills jag är återställd och välmående?
Han kommer att le när jag blåser genomskinliga bubblor över oss, som skiftar färg, och jag befarar att jag befinner mig i en vanföreställnings eufori.
Men han rädslas inte av mig, han fruktar mig inte så som andra - de som av bävans förödmjukar mig, av rädsla att avslöja och öppna upp sitt inre.
Kanske är detta endast en olycklig saga om fiktion, eller så dyker du upp när jag står på gården och låter regnet piska mot min kropp, och fullföljer min procedur och önskan, att vara min prins.
Mongis
Mitt enda försvar är att detta är en ofullbordad skiss och att min krassliga förmåga att teckna har sinat ännu mer. Tanken var att jag skulle rita av en bild på en gullig liten bebispojke, Vicke, men ack så fel man kan ha! Efterhand som jag skissade, insåg jag att ögonen satt allt för tätt, och jag orkade inte fullfölja min skapelse - så jag kladdade helt enkelt sönder bilden! Titta vad det blev; en mongis!
För övrigt, så har de senaste dagarna definitivt inte varit gjorda för mig.
"Jag skall aldrig se hans ögon och aldrig hans anletsdrag.
Jag ville vara en annan, en främling, en annan än jag"
Päran
Rosor
Brännö Serenad
Förrän du förgäves hatat den
Och vad vet du om när hjärtat kan bränna
För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva
Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
Hjärta"
Den yngre och den äldre
- Ursäkta om jag stör, men har damen någon aning om var mina bilnycklar har tagit vägen?
- Vasa?
- Jag har tappat mina bilnycklar!
- Men jag har ingen bil!
- Nej, men JAG har en bil, en Toyota Corolla.
- Vasa?
- JAG HAR EN BIL!
- Du behöver inte överrösta mig!
- Så har damen sett mina bilnycklar?
- Bilnycklar?
- Ja..
- Så klart, de ligger ju på bordet!
Jag har sannerligen missförstått min uppgift till författarskolan!
Förresten, så var vi på Lunds universitet idag för att få mer information om högskolan, men Bibilotekarie programmet i Borås attraherar fortfarande mest. Dessutom har jag lyckats hitta en gullig liten 1:a med bra hyra i Borås. Om det är någon som har tips om linjen, skolan, boendet eller dylikt så får ni gärna höra av er till mig! Jag är väldigt nyfiken!
Knän
Lyssnar på Minnen av aprilhimlen av Håkan;
"Regnmoln brukade jaga mig
Och nu jagar jag morgonen längs avenyer"
Nalle Puh
Ingen kan vara nere med en ballong! 