Idag har jag..

Jag tänkte försöka mig på ett sånt där klassiskt, "normalt" blogginlägg som ungefär innefattar "idag har jag.." någonting. Alltså, idag vaknade jag väldigt sent, trodde jag, men det visade sig att klockan bara var kvart i tio. Jag steg upp i alla fall, åt en gigantisk frukost, satt en stund vid datorn, och gick tillbaka till sängen och somnade igen. Sov i en och en halv timme till, vaknade och käkade en omfattande lunch.
Min rymliga väska har gått i sönder i ena handtaget, så jag och mamma hämtade upp min förvirrade samt svaga farmor och åkte in till stan för att byta den. Dessutom fick jag en väldigt masa kosing av farmor, för att jag har städat åt henne.
Det var inga problem med att byta väskan till en likadan, fast hel! Jag försökte även så snabbt som möjligt, i vanlig ordning, göra slut på mitt nyvunna ekonomiska tillstånd genom att prova ett femtiotal olika plagg - varav endast ett av dem var jeans, vilket är det enda jag är i behov av att inhandla. Hittade som vanligt inga jeans, som för övrigt är pest och pina att prova ut i den här kroppen, därför blev det ännu en stor tröja, som döljer min figur, som jag kan ha några färggranna strumpbyxor till. Helt klart favorit plagget.
På vägen hem hämta vi upp lillebror, samt körde in på McDonald's McDrive och köpte en onyttighetsmiddag.
Kvällen innefattade att : morsan och farsan är ute och lever i nattlivet. Hanna och Niklas gick nyss. Lillebror kom nyss hem. Jag sitter vid datorn, med ett onödigt inlägg, och nu ska jag poppa popcorn.

Stupid Cupid
Stop picking on me!

Krav

Ibland vill jag förespråka för ett instängt liv. Tänk om jag, för en gång skull, kunde stänga ute omvärlden helt, vilka möjligheter, vilken chans till personliga angelägenheter!  Om jag kunde undvika de människor som kretsar kring mig varje dag, även de jag inte känner. Jag hade kunnat strunta i mitt hår och gå ut fullt naturlig med min tingeling-frissa, inget löshår, inget smink. Mitt hår hade äntligen fått vila, och jag hade inte behövt färga det fler gånger. Detta skulle innebära att jag inte längre vistades i skolan, vilken brilliant idé! Inga höga krav på prestationer, det skulle inte finnas några dåliga betyg.


Men, om det inte finns några dåliga betyg så finns det antagligen inga bra, och finns det inga bra betyg så har man inget mål? Dessutom, var skulle allmänbildningen komma ifrån? Min dator som inte ens har behörighet till internet? Utan skola föds ingen kunskap, och utan kunskap föds ingen ny värld. Vår existens skulle vara närmst onödig, Gud skulle egentligen bara behöva skicka ner oss från himlen, sätta oss under ett träd, med trädstammen som ryggstöd, och med en dator i handen. Vi kunde fått vara mänskliga maskiner åt honom, datorslavar, som skrev intressanta och välarbetade stycken, som Han, den store, kunde använda för att skriva en bok som skulle nå topplisterna för att konkurrera med Camilla Läckberg. Fast då måste Camilla Läckberg vara någon slags deckare gud, annars skulle inte den allsmäktiga ha någon att rivalisera med, alltså finns det mer än en Gud! Om man bortser från att Camilla Läckberg inte skriver som en gud.


Förutsatt att jag hade trott på Gud, vilket jag inte gör, och må han förlåta mig om han nu verkligen finns till trots mot mitt tvivlande. Hela min teori skulle dessutom förutsätta att hela mänskligheten skulle vilja ge upp sina liv för att slippa färga håret och i stället ty sina liv till Guds nyvunna teknologi. Tyvärr känns den visionen inte särskilt trolig, utan mina planer skulle bara innefatta ingen annan än mig själv.

Min plan innehåller också en del brister, eftersom det finns andra saker än förbipasserande människor här i värden. Vad skulle Bengan säga? Mina föräldrar? Mina syskon? Kärringen till syokonsulent?


Detta var bara mina egna tankar efter ett kravlöst samhälle. Men jag inser att de flesta av de kraven, te x om hur vidare jag vill gå utan löshår eller inte färga håret, handlar inte om samhällets krav på mänskligheten, utan mina krav på mig själv.


En liten tanke

Jag tänker aldrig låta någon förtrycka mig, ta kommandot över mig eller tala om för mig hur jag ska tycka och tänka. Råd om hur jag ska göra det, och vad jag kan göra åt det tar jag tacksamt emot, men aldrig någonsin, kommer jag låta någon bestämma över mitt liv. 

Undantag gällande den tydliga, yttre påverkan. För jag möter nya människor, lyssnar uppmärksamt på andras åsikter och tar del av nya platser och ting. Jag ser upp till er.

Utveckling

 Det kommer alltid vara en del av min vardag, att inta nya intryck. Det sker lite undermedvetet, och kanske är detta nödvändigt för min utveckling inom framtida kunskaper. Om jag inte tar del av andras råd och åsikter, och i stället förlitar min på mina egna isolerade kunskaper, kommer jag förbli ofullgången. Varje dag stöter jag på människor, åsikter eller ord som jag tar del av. Jag är helt övertygad om att någonstans där långt bak i ett separat fack av hjärnsubstans ligger alla dessa intryck, av människor, åsikter och ord samlade, för att återanvändas.

Aldrig ska någon människa tala om för mig hur jag ska tänka, hur jag ska bedöma dessa dagliga intryck. För även om jag vill skänka alla en viss förståelse, och vara alla till lags, är jag en egen individ. Jag. Jag och ingen annan. Jag är liksom du en människa fylld av meningsskiljaktigheter och fel. Tankar som för dig tycks logiska och självklara kanske för mig är en aning långsökta och ogenomtänkta. Men aldrig fel.

Acceptans


Oavsett hur jag tänker, hur mina åsikter etablerar sig och finner starkare tro, ska jag aldrig misstro en människa av annan åsikt. Jag ska i stället försöka finna förståelse för den, uppmuntra, förklara för personen framför mig varför jag inte kan dela samma ställningstagande. Jag vill vara tillänglig för alla, tro mig, jag vill uppnå ert sökande efter bekräftelse och jag ska försöka,

förutsatt

att ni låter mig vara människa.

2008

Mina vänner, jag har varit så håglös att jag har förbisett det nya året - 2008!
Det skulle vara logiskt med en resumé över det gångna året, men min tidsbrist har gjort det mödosamt för mig att skriva ett smått meningslöst blogginlägg, och när väl tiden infann sig, har jag varken haft tid eller ork till att genomföra det! Idag har båda dessa faktorer sin inverkan tänkte jag göra en kortfattad överblick över året -2007- som har passerat (Dock självfallet inte obemärkt).

En större omständighet måste vara de ständigt upprepande misslyckat hopplösa förälskelserna. De borde faktiskt få årets pris i misslyckande! Det är nämligen så att det är inte mer än sex stycken misslyckade kärleksaffärer! Grattis till mig själv för min resultatrika framgång! Inte riktigt ska jag misströsta, visserligen har jag inte lyckats med några långvariga, inte ens korta förhållandet, men, mina damer och herrar, länge leva one-night-stand:en, eller kanske two-night, t om tre!

Självklart är jag uppe på topp igen nu när jag läst om mina framgångar i kärleken under år 2008 i Kvällspostens bilaga "Hallå". Som ett underverk stod det i fiskarnas stjärntecken att jag i övrigt skulle vara utåtriktad, och kärleken skulle skörda under Mars månad, ja då skulle jag till och med inte nöja mig med denna mäktiga romans! Nu räknar jag in dagarna till Mars månad, och jag vet precis vem som står utanför dörren!
Tyvärr måste jag bidra med vissa motsägelser mot mitt framspådda år. För hur jag än vrider och vänder på det, så skulle de aldrig någonsin kunna ta sig för att skriva någonting alldeles för negativt. Det handlar om en spådom för ett helt år! Vad tror ni folk skulle säga om det stod "Allting kommer gå åt helvete. Speciellt kärleken, du kommer bli utnyttjad för 237572756 gången och självfallet kommer ditt hjärta att brista! Håll dig inomhus hela året för att undvika en mindre bilolycka, en våldtäckt och ett brustet hjärta. Sorry, det blir bara en geting för din del!". Nej, det skulle de nog aldrig skriva.

Plus i kanten till mina stilbyten! Jag kan inte inse att alla mina "lookar" har skett under ett och samma år. Det har till och med gått så långt att jag efter fyra år som mörkhårig har gått över mot min blonda hårfärg. Tanken är att det ska bli ännu blondare än min naturliga hårfärg, typ platina blont.

Dags att pendla över från min egocentriska och privata angelägenheter och gå över de många härliga nya människor som jag har mött under det gångna året! Kanske en del mindre härliga människor också. Men till störst del har jag fått njuta av glada människors härliga personligheter. Det finns dock ingenting som går upp emot Jess och Bengt! De kommer alltid vara mina speciella guldstjärnor, och tro mig, de släpper jag inte i första taget!
Tivolirocken var väldigt lyckad, och det är något jag kan se tillbaka till och bli varm i magen över den gemensakapan vi fick. I år hoppas jag verkligen på Håkan!

Till sist, detta året kanske inte har artat sig med de främsta förutsättningarna, eftersom jag ständigt har ont i magen och mår illa, och för att jag inte har sett en glimt av Jessica på två veckor nu. Det gör ont i magen alltihop!
En del av mig ser fram emot skolstarten på måndag, för jag har verkligen aldrig trivts bättre någon annan stans än just på den skolan. Den andra delen får däremot ångest över allt jobb jag har att stå i så fort jag kommer tillbaka.
Hur som helst, här fick ni eran överblick och tack alla som har bidragit till att göra mitt 2007 till ett väldigt bra år!