Jag älskade honom

Jag såg filmen "Jag älskade honom" som ursprungligen är en bok skriven av Anna Gavalda med samma titel som filmen. Jag har läst lite halvt om halvt men jag minns att jag inte var särskilt engagerad i boken så boken väckte aldrig riktigt mitt intresse till skillnad från "Tillsammans är man mindre ensam" som också är en bok av Anna Gavalda som också har blivit film. Boken var riktigt gullig och filmen höll nästan samma höga standard som boken. Men i fallet gällande "Jag älskade honom" är det annorlunda.

För mig var det filmen som fick mig att engagera mig. När jag började se filmen började jag genast reflektera över min egen situation och framför allt började jag tänka på hur mycket man kan sakna en annan människa och hur overkligt och oviktigt allting annat är när man är med den personen. Detta var en viktigt kärna i filmen som handlade om Chloé som blir dumpad av sin man. Hon flyttar med sina två barn och sin svärfar till en stuga för att komma bort från verkligheten. Då börjar hennes svärfar berätta sin historia om den kvinnan som han egentligen älskade över allting annat men ändå valde att inte leva resten av sitt liv med.
Filmen i sig är lite långtråkig men efter ett tag fastnade jag ändå i filmen och när den väl närmade sig slutet ville jag inte att det skulle ta slut. Det var en underbar berättelse.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: