Hur kan välden vara så grym? Innan du lämnade mig var den vacker. Jag älskade att andas in den luft som vi delade, att andas med dig, att älska dig och jag hoppades att alla männsikor skulle få uppleva en sådan vacker kärlek.

De borde få uppleva hur det är att andas med någon annan, att ha någon som håller om dig när du sover, någon som du kan kyssa i nacken när du ligger vaken för att titta på detta mjuka, och vackra mänskliga liv som ligger bredvid dig och andas.

Plötsligt är världen så ond. Allt jag ser handlar om hur människan skadar och förgör varandra, om olycka och sorg. Den värld jag levde i, som var så trygg under ditt täcke, är fylld av misär, elände och ett totalt mörker. Världen utan dig känns hopplös, sorgsen och den saknar mening.