Bryter meningar i mörkret

Jag har kommit över mig själv med att älska dem kvällar jag haft de senaste veckorna med min käraste vän. Denna afton var ännu en sådan kväll; då vi drack te och talade om att göra saker för vår egen skull utan att vara egocentriska, balansgången därimellan, att finna inre ro, också planerade våra kommande höstbestyr som kommer innefatta broderier och stickning, nybakat bröd, tehandel och nya fik runt hörnet. Redan nu spelas Melissa Horn i bakgrunden, som jag visste att även hon skulle älska. Bryter meningar i mörkret.

Jag är rädd för att slita ut dessa vackra stunder, eftersom jag vill att de ska komma desto oftare. Men mitt hjärta säger mig att vår vänskap står högre än så. Tack för ikväll.

Det är så vackert med sådan vänskap.. :) Håll hårt i den. Kramar

låter underbart!

åh visst är det så. Man vill njuta av det man har, men ändå inte använda det tills det tar slut för gott, för det känns som att det kan göra så. jag är i precis samma situation, så jag förstår dig helt. men man måste våga njuta tror jag, det tar inte slut trots allt :)

Inga hopp är det som gäller.. eller då man har maxpuls, typ spinning. Yoga med andra ord kanske man skulle satsa på!!



Trevlig helg!