Hopp om livet

M: Hej Emelie!
- Hejhej
M: Hur är det? Är det hopp om livet?
- Nä
M: ...

Förintelsens minnesdag



Min trilltro är eder, människor som avrättades av mänsklig girighet och ömklighet, ni räddande en hel värld.
Mina tankar är hos er, den misär, avhumanisering och plågeri ni utsattes för, innan ni bragdes om livet är en sorg för varje godhjärtad själ
Jag minns er, vars hopp och liv tagits ifrån er.

Jag önskar att jag kunde göra så mycket mer än att tända ljus och gråta över allt som är, var och förblir eländigt och miserabelt. Inte ett enda ord, kan uttrycka bedrövelsen.

"Vi som arbetade i skogen, vi fick efter en hel dags arbete en liten bit korv. Som falukorv, fast med mindre kött i. Så jag och mamma fick var sin bit korv, och hon gav alltid sin bit till mig. hon ville att jag skulle överleva. Det minns jag."

The Killers Romeo and Juliet

Med tanke på mitt projketarbete, varav jag har läst Romeo och Julia, tyckte jag det var lite gulligt och passande med The Killers cover på Dire Straits "Romeo and Juliet". Lyssna och njut. (Jag hoppas jag får med en liten låttextrad i min slutrapport).

Juliet, the dice was loaded from the start
And I bet, and you exploded in my heart




"Min kärleks plåga har sitt eget skrik" - Julia (William Shakespeare)

Benjamin Button



Hur kan man överge den man älskar, för att livet har sin gång?

Eternal sunshine of the spotless mind



Titeln på filmen tilltalar mig, de tre berömda skådespelarna, samt att jag är i förtjust i filmens introducerande tio minuter, där Kate Winslet är en underlig tjej i isblått hår och grön avskyvärd utväxt, vid namn Clementine. Jim Carry verkar vara en sentimental människa med ett dolt intresse av skrivande. Båda möts av ödet, och en starkt begär av att inte åtnjuta alla hjärtans dag i ensamhet. Jag hoppas resten av filmen fullföljer i samma mått (ja, Elijah Wood är också med)

Jag är illamående, för jag vet precis. Jag vet. Men varför var bokryggarna vända inåt i stället för utåt i bokhyllorna? Allting var så vitt.

DET FINNS FAN INGENTING SOM KALLAS OUTFITS!


Eftersom jag vid utvalda tillfällen får för mig att jag är en överlägsen typ, som helt enkelt är ypperligt begåvad, kan jag som den mest fördelaktiga människan erkänna och samtidigt krossa en del av alla bloggeskor samt bloggarmäns(?) image genom att presentera detta framförande i största enkelhet, för att göra det tydligare för er underbegåvade och outvecklade; DET FINNS FAN INGENTING SOM KALLAS OUTFITS!!!

Jag är fullständigt medveten om vad detta engelska ord betyder i direkt översättning, men hur kan det passa in i en svensk mening? Använder ni det i ett speciellt syfte som överträffar den svenska motsvarigheten, klädesplagg/dress? Är det något häftigt ord? Känner ni er mer "modebloggiga" då? Oavsett om ni besvarar frågorna eller ej, finns det ingen begriplig motivering till varför det används. Den enda motiveringen jag kan komma på är för att reta gallfeber på mig.


Min ironi gör det svårare för er att förstå att jag absolut inte värdesätter mig själv högre än någon annan människa, nej, inte ens ett djur (go vegetarian)! Men detta tillägnas er som inte är i ägo av ett förstånd, men icke till eder som saknar ett intellekt, utan denna uppmaning är helt enkelt anpassad till idioter! Idiotens åsikter:

"Hej, jag är en underutvecklad bloggerska som blondinbella och talar enbart svengelska. Jag är en bimbo och tror att jag kan bli en modeikon samt modell eller skriva för ett modemagasin om jag lägger upp vartenda klädesplagg jag har på mig, och beskriver det på min bästa svengelska. DAGENS OUTFIT ps, jag är en fjortis ds Pussis ps2 IDOLKEVIN OCH VIKTORIA SILVERSTET ÄR BÄST för de har superfiina kläder och är supersnygga".Sluta sluta sluta, snälla, att använda begreppet "outfit".


 Ni kan ingenting om mode, Idolkevin är inte förälskade i er och Victoria Silverstet är inte vacker. Min högsta önskan att slippa läsa om era outfits. Det heter klädesplagg. Eller om ni verkligen vill specificera er, så heter det trosa, bh, kalsonger, tröja, t-shirt, skjorta, jeans, kjol, tight, strumpbyxor, accessoarer. Om ni inte vet hur föremålen ser ut, trots att ni är modebegåvade, var inte rädda för att slänga en kommentar här nere, så ska jag personligen konstruera en bild i paint. Jag kan underteckna den med IDOLKEVIN/DARIN.



Att slåss för fred är som att knulla för att bli av med oskulden - Dassboken

Sanning eller konsekvens

Sanning: Vilket hade du valt?
Kärlek utan sex eller sex utan kärlek?

Guldbaggen



Går till Johan Glans, för världens roligaste människa!

Hej Dolly


I själva verket är jag avundsjuk, för att en före detta S:t Petri elev, Amanda Svensson, har lyckats skriva en så anseligt bra bok. Det är känslan av avund som skapar tanken "nej, jag tycker inte alls om denna boken.. för den är dålig, titta där! Hon borde haft en kommatecken där! Nu är hela boken genom dålig, alltihopa! Fy henne". Man försöker helt enkelt hitta på ursäkter för att finna fel på en bok som är bra.
Denna gången tog jag mitt förnuft tillfånga, trots stor skepsis när jag inledde det första kapitlet i Hej Dolly, växte boken mer och mer i mina ögon. Ju längre boken utvecklade sig, desto mer ville jag läsa. Det är allt mer sällan jag upplever ett så kolossalt begär av att läsa vidare. Boken är på detta sätt korrekt uppbyggd för dess handling, med spännande fortsättningar. Däremot är det en bok som också kräver ett slut, men eftersom den endast består av etthundrafemtio sidor varav flera sidor lämnas halvtblanka på grund av kapitelindeliningar, kan man läsa ut den på ca två timmar, och det är ungefär vad som behös för att mätta behovet av Dolly.
Som visserligen är självförnekande tonåring i samma ålder som jag, men hennes temprament och humörsvägningar drivs till sin spets i emellanåt.
 
Efter att ha läst Hej Dolly, känner jag ett starkt behov av att kissa på tavlor/fotografier under en venissage.
(Ni bör läsa för att uppleva)

Då kanske det inte slår in!

Såhär ligger det till, jag skulle vilja skriva något produktivt, innehållsrikt. Lite sådär matigt, men djupt. Och långt.
Viljan är stark, men min handlingskraft och ork är inte mycket att hylla för.

Jag köpte fyra stycken pocketböcker, fast jag vet inte om det bara är jag eller om det är otillräckligt med böcker i bokhandeln Bokia? För de hänvisade mig nämligen till bibiloteket om jag vill läsa någon form av litteratur.

Förresten, jag vet precis vad jag "vill bli".
Jag vågar bara inte säga det högt, för då kanske det inte slår in!

Vissa beteenden från lågstadiet går aldrig ur.
Jag håller stenhårt fast vid det, så you never know. Det kanske fortsätter vara en dröm, inte ett yrke.


Heltonödigtdethär.
(Jag har i alla fall stor bokstav i början på varje mening. Är det någon idotisk bloggimage att inte använde STOR bokstav i början på varje mening eller är ni helt enkelt obegåvade?)


Det tredje skolåret närmar sig sitt slut

Vad har hänt med dig under de senaste tre åren?

Jag finns.

Jag syns på ett annat sätt, genom personlighet och karaktär, inte genom limegröna jeans och stort svart, tuperat, hår. Det måste jag medge, att trots att de senaste skolåren har varit en kamp, en inre strid om att finna sig själv, och en fejd för att att utöka mitt intellekt och kämpa för att visa mina kunskaper. Även om de kunskaperna inte har nått fram, kan jag se tillbaka och inse hur många goda saker de här tre åren har fört med sig.

Inte bara en urusel matematisk kunskap, en tillbakablick till alfabetet i dystra källarlockaler genom särskolans grundskoleböcker (som man faktiskt får skriva i! Ni minns väl när man gick i tredje klass och fick skriva talen i matteboken. En sådan lyx har jag inte skådat på evigheter) för att lärarna tvivlade på min kapacitet inom svenskan (ja, jag kanske inte är någon stjärna på att formulera mig alla gånger, och framför allt inte på att stava rätt, men det finns faktiskt MICROSOFT WORD! GOD BLESS YOU!).

Min sörsta eviga lärdom är den fina givmildheten, medlidandet och alla fina gester. Jag har kommit underfund med den stora kunskapen; att skolan inte endast består av pest och pina och mobbning, utan fina vänner.

Samtidigt som jag ser det som en stor frihet, att ställa mig på stentrapporna framför den stora portingången, och skrika ut i ljummet sommarvärder av frihet och sann glädje, finns det en liten uns av tomhet, över det jag lämnar bakom mig. Alla dessa fina människor, jag hoppas att vi möts igen!

Jag tänker ta vara på den tiden vi har.


Johan Glans



Han är den främst underhållande och humoristiska komikern från Skåne,
förutom mig och Jess förståss, som jag saknar.

Nyår

Det finns något charmigt över att ha vaknatt upp fullt påklädd, inkluderat med skor, efter att ha sovit fyra timmar innan det är dags att gå till jobbet. När morsan försökte väcka mig, sov jag vidare, tills jag tillsist vaknade upp och inåsg att jag knappt visste var jag var, och när hon frågade när jag skulle till jobbet, visste jag inte ens om att jag arbetade. "Aldrig".

En liten uns av lycka, och en stor glädje sprids inom mig, när man blickar tillbaka vad som inträffade den natten. Trots att jag var missbelåten över en del människor, var jag oerhört tillfreds i eftertanken, på att vi hade hoppat, stutsat i grupp till Kung i baren.

Det är något speciellt att jobba en hel dag, med ett slags funktionshinder av att inte kunna tänka ordentligt på grund av trötthet och alkohol. Och allt på grund av en mycket lång natt, som jag först tvivlade över att det var något extraordinärt, men nu vet jag att det var det. All musik, bussresan hem, spyorna. Det är en kväll man inte kommer att glömma.

Jag måste tillkännage, att när jag skulle tända en raket, och letade efter en flaska eller dylikt att sätta i den i, placerade jag den rakt i en nyöppnad skumpa som jag trodde var tom (han får faktiskt skylla sig själv att han ställde champange på marken)! När alla ljus fanns över oss, och vi frös röven av oss i våra korta klänningar, så var DET JÄLVLIGT ROLIGT!!

Fan alla som var med, fan va bra! Tack! Hej, då jag har lätt sovit alldelses för lite, kan knappt skriva. Kul att stiga upp kvart över fem på morgonen.

GOTT NYTT ÅR!!
(för det hade jag, trots svettiga ryggar och svek)