Jag fick filmen igår, så nu kan jag sluta tjata om den- nästan. Jag såg den också igårkväll, allting är så sorgset vackert. Hitills tycker jag att filmen är bättre än boken, och jag har endast tjugo sidor kvar att läsa i boken. Verkar som att filmen vinner, men jag är nyfiken på hur bokens slut ser ut jämfört med filmens, jag kan tänka mig att man får reda på mer i boken om vad som hände med Eva till slut. Men filmen aslutar det vackert, fint och lite mystiskt. Jag är rädd för att I skuggan av värmen snart är ett avslutat kapitel, fast jag har den tredje boken också; Bortom ljus och mörker. Ännu ett vackert äventyr.

Jag mår fysiskt dåligt idag. Jag trodde att man skulle känna sig bättre i kroppen efter träning, men om jag bortser från träningsvärken så har jag väldigt ont i magen. Men det har väl inget med träningen att göra. Kanske är det anti-oros-pillerna som spökar.

Jag läste ut Utan en tanke i förrgår och är nu fast i I skuggan av värmen. Jag är lite smått ledsen över att min film inte har kommit än. Men också lite lättad för då undviker jag dagen då jag kommer sitta och gråta konstant igenom hela filmen.

Idag känns det lite bättre, men det är nätterna som är svåra och jobbiga. Jag ligger bara och grubblar över hur långt och oändligt avståndet är i mellan oss. Jag funderar på att gå och lägga mig nu, så kanske jag slipper sova i natt. Jag gör allt för att slipper uppleva den hemska studen av ensamhet innan jag somnar, då alla bilder av oss passerar innuti mitt huvud som får mig att åtrå dig.

Jag har beställt filmen nu, på www.discshop.se 

Jag hittade ett frågeformulär som någon hade tagit av någon annan som någon hade kommit på. Det var ganska bra frågor så jag kunde inte hålla mig!

som läsare är jag; ganska ensidig och envis. Om jag har bestämt mig för att läsa den här boken, så tänker jag läsa ut den oavsett hur tråkig den än må vara. Jag gillar inte att inte avsluta böcker som jag har läst, för då kan jag inte riktigt säga att. ”Den boken har jag läst! Och den och den och den!”. Det är väl någon form av mani. Jag försöker läsa flera olika typer av böcker och olika genre men jag favoriserar ofta böcker som bär ett stort författarnamn. Och dessutom är jag mycket envis på den punkten att jag inte gillar deckare.

som bloggare är jag; antagligen lite udda. Jag skriver utifrån mina egna intressen och utifrån mina egna känslor. Jag som bloggare är mer personlig på en inre nivå än på en yttre och vardaglig nivå. Men jag försöker att blanda in både känsliga saker samt vardagliga saker för att det ska finnas en mer rättvis bild av mig.

senast lästa bok: Kafka på stranden av Haruki Murakami. En rent ut sagt konstig bok som jag mest läste för att den var så omtalad både bland vänner och i media. Men det var inte något för mig direkt. Men helt klart läsvärd!

senast påbörjade bok; Flickan som överlevde läser jag just nu av Barbie Probert-Wright och Jean Ritchie. Den berör ett intressant ämne som jag tycker mycket om; andra världskriget. Språket är inte tungt utan boken är i sig väldigt skön för ögonen och ganska enkel.

senast köpta bok/böcker; Det var Flickan som överlevde som jag impulsköpet i Lund på Lagerhouse eftersom jag hade missat bussen och inte heller hade med mig någon bok hemifrån.

favoritdeckarförfattare; jag läser hest inte deckare. Jag har läst ett par böcker av Camilla Läckberg där böckerna var likadana och handlade om exakt samma sak förutom ett lite annorlunda mordfall. Så böckerna jag läst av Camilla Läckberg är i en enda soppa. Jag gillar inte deckare på grund av att jag tycker att deckare är tråkiga och att alla ser likadana ut. Alla deckare bygger på ett mord där en man ska utreda fallet och lyckas alltid lösa det. Däremot tycker jag om att se deckare på film, det är en helt annan sak! Men om jag till slut måste nämna någon så säger jag Stephen King. Han är inte direkt en deckarförfattare (thriller) men närmare än så kan jag inte komma.

jag läser allt av; Per Nilsson. Jag förälskade mig i hans böcker när jag gick i 8an. Och sen dess har jag fortsatt att älska trots att det är ungdomsböcker, men jag blir aldrig för gammal för Per Nilsson! Jag har också läst allt av Johanna Nilsson. Jag tycker mycket om Imre Kertez (Mannen utan öde är den bästa boken jag läst) och Torey Hayden (Rävungen, Burpojken osv):


jag läser helst inte [genre/författare]; deckare. Och jag vill aldrig mer läsa en bok av Martina Lowden (Allt), som förresten förstörde min semester på Kanarieöarna.

vid hyllan för fackböcker letar jag;  efter historieböcker om andra världskriget och framför allt då de som berör koncentrationslägen. Jag tycker också mycket om biografier, kanske just av någon som upplevt dessa hemska händelserna eller någon annan som har genomgått svåra hinder i livet.

förutom svenska läser jag gärna; engelska. Men jag är fullständigt förälskad i det svenska språket och föredrar att läsa på svenska än på engelska. Men när jag verkligen brinner för en bok, en författare, eller ett ämne så händer det att jag läser böcker på dess originalspråk (dvs de böcker som är skrivna på engelska från början eftersom jag inte kan läsa något annat språk. Möjligen danska). Jag var till exempel en riktig Harry Potter nörd när jag var i 11-12 års ålder. Så jag läste de flesta böckerna på engelska för att jag kände att jag kunde leva mig in bättre i böckerna då.


högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger;  Boktjuven av Markus Zusak och Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. Plus en mängd andra titlar (ett tjugotal) som fortfarande ligger på hyllan och väntar på att jag ska läsa dem!


högst upp på min bok-önskelista just nu står; Jag är den sista juden av Chil Rajchman. Också är jag ganska sugen på att köpa alla Per Nilsson böckerna bara för att ha dem. Jag har redan läst i princip alla. Nej, förresten finns det en bok som jag kan erinra mig om att jag inte har läst; ”Absolut Per Nilsson”. Den vill jag gärna ha också!


när jag går på antikvariat letar jag alltid; efter klassiker eller om jag har tur så lyckas jag hitta en bok som jag ändå hade tänkt köpa i vanlig bokhandel.

There’s still a little bit of your face i haven't kissed
You step a little closer each day

There’s still a little bit of your song in my ear
There’s still a little bit of your words i long to hear

"Mina läppar är tätt förseglade. Orden sover i ett tidens hörn."

Det tog mycket längre tid än vad jag förväntat mig att läsa de över femhundra sidor av Kafka på stranden av Haruki Murakami som handlar om Kafka Tamuras underliga liv efter att han rymt hemifrån. Vi får även möta Nakata som i en underlig olycka har förlorat största delen av sin intelligens, men i stället fick han gåvan att tala med katter.

Hela berättelsen är över huvud taget mycket underlig, och det är först efter trehundra sidor som allt obegripligt som skett verkar så obegripligt att det börjar bli begripligt. Personligen föredrar jag mer jordnära berättelser så att jag själv kan relatera till bokens karaktärer, miljö och händelser. Miljön är också ytterst främmande för mig eftersom det utspelar sig i Japan.

Men Murakami har lyckats blanda alla overkliga händelser med djupa och mer vanliga känslor som existerar hos en tonårspojke. Dessutom beskriver han dessa känslor på ett nästan poetiskt sätt. Hans språk är mycket målande, för att inte tala om hans sexskildringar.